11 januari 2009

24 saker på 365 dagar

Nytt försök då. Eftersom det är precis ett år kvar till 101 in 1001 skulle varit klart startar jag min "24 in 365" nu istället. Och detta ska vara klart 12:e januari 2010. Hoppas jag.
Den gamla listan finns fortfarande här för de som vill se.


  • Inte påbörjat
  • Påbörjat med inte avslutat
  • Klart!


    Nörderi


  1. Prova en linuxdistro som inte är Ubuntu.
  2. Kom upp i 50 ord per minut på tangentbord.
  3. Fixa en automatisk backup.
  4. Skriv ett textbaserat spel.
  5. Läs ut alla mina olästa böcker.
  6. Gå på fem spelkonvent.



  7. Spelled en rollspelssittning.
  8. Skriv klart ett (litet) rollspel.

    Kultuuur


  9. Se en film från varje kontinent.

  10. Se om "Best of Hällzon"-listan fortfarande gäller.

    Onlineprojekt


  11. Gör en middag enligt 100 Mile Diet.
  12. Fixa 10 problem på Project Euler.
  13. Ställ upp i NaBloPoMo en månad till.
  14. Presentera mig själv som en filmsammanfattning.

    Självförbättring


  15. Lär mig rita hyggligt.
  16. Lär mig fler matrecept.
  17. Ta danslektioner.
  18. Gör Mensas inträdestest.
  19. Börja föra kassabok.
  20. Gå ner till 75 kg.
  21. Skaffa någon sorts jobb.

    Prova något nytt


  22. Prova bungyjumping.
  23. Läs Koranen och Bibeln.
  24. Bidra till tio Wikipediaartiklar

01 januari 2009

Mer om listor och sånt

Ja, något i stil med Snigels eller Martins nya listor är det väl jag ska sikta på. Fast jag väntar tills min praktik är över. Varken numerologi eller snygga datum blir det.

30 december 2008

101 in 1001 - skiter sig

...vilket väl inte förvånar någon som läst mina tvåmånadersrapporter. Dels behöver listan en extreme makeover - det är mycket på den som kan kvitta, och sen ska jag nog gå ner på ett tajtare men lugnare schema. Jag tänkte mig "24 in 365".

Återkommer.

04 oktober 2008

101 in 1001:augusti och september 2008

Inte mycket gjort nu heller. Allvarligt. Det här går illa. Jag vill inte ens skriva upp sedda filmer på punkten "Se fem filmer från varje kontinent" ety de alla äro amerikanska och jag vill fördela filmerna över olika länder på varje kontinent.

05 augusti 2008

101 in 1001: juni och juli 2008

Två sommarmånader avbetade, vad har jag fått gjort? Inte så mycket.

  • Lade till Project Euler som ny punkt.
  • Läst en bunt böcker. Inte klar med alla mina olästa än.
  • Motionera tre gånger i veckan och registrera min träning i ett år. Klart. Nu gäller det att inte sluta.

10 juni 2008

101 in 1001: april och maj 2008

Inte mycket de här månaderna heller, men nu är exjobbet klart (och jag kan inte skylla på det längre). Även om jag har en kurs att läsa ikapp i sommar ska jag väl kunna ta mig tid att läsa en bunt böcker också.

LinCon 2008 kom jag iväg på iallafall, och där spelade jag Gheos. Sen har jag varit i Uppsala Domkyrka. Pampigt ställe, men en guidad tur hade nog gett mer.

Jobbar också på att få i ordning min laptop. Tack kära mor och far, Linux verkar fungera fint på den.

Lite grann blev det gjort ändå.

09 juni 2008

Gheos

Betyg: 4 näsor

I Gheos spelar man gudar som bygger en värld och värvar anhängare i de civilisationer som bor på den. Det liknar Carcassonne, men istället för att placera ut fyrkantiga brickor lägger man ut trekantiga, och istället för att bygga städer och vägar åt sig själv försöker man skaffa inflytande i civilizationer med stora riken. Öh, inte alls som Carcassonne då.

Varje spelare har två trekantiga brickor, och spelet börjar med en startbricka redan utlagd. På sitt drag kan man bygga ut "världen" med en av sina två brickor eller byta ut en liggande bricka mot en av sina. Till skillnad från Carcassonne passar alla brickor ihop på alla sidor - de har "land" på alla tre kanterna, sedan kan de vara genomkorsade av vatten i olika grad och ha symboler på sig.

De flesta brickor har någon eller några symboler. Dessa är bonusar för den kontinent som efterhand bildas av de brickor som har sammanhängande land på sig. De ger även poäng om spelaren lägger ut en bricka med en tempel-symbol. Varje tempel har en av tre symboler - vete, svärd och bägare - och templet ger så många poäng som det finns symboler av templets typ på kontinenten.

Efter att ha lagt ut en bricka får spelaren starta en civilisation på en obebodd kontinent eller skaffa inflytande på en bebodd. Detta representeras av färgade klossar, som det finns fem av per civilisation och finns i sex färger. Väljer spelaren att starta en ny civilisation får han lika många klossar som det finns vete-symboler på kontinenten, och får lägga ut en speciell civilisationsmarkör på den kontinenten, annars får han en kloss från den civilisation som han väljer att skaffa inflytande i.

Om den lagda brickan delar upp en bebodd kontinent eller binder ihop två kontinenter så att en civilisation måste välja var de vill bo, eller så att två civilisationer plötsligt delar på en kontinent blir det krig eller migration. Vid migration flyttar civilisationen till den kontinent som har flest vete-symboler, och vid krig vinner den som har flest svärds-symboler på den del av kontinenten som tidigare var deras - och utrotar den andra civilisationen. Det är så här man ställer till det för sina motspelare.

Efter detta får spelaren lägga ut en av de tre poängmarker som alla har. Gör han det får han så många poäng som han har bägar-markörer på en kontinent han har anhängare på, multiplicerat med antalet anhängare på den kontinenten. Detta upprepas för varje kontinent spelaren har anhängare på.

Slutligen får spelaren dra en ny bricka - man ska alltid ha två efter sitt drag. Det här kan vara en Epok-bricka som gör att alla spelare får poäng för de pyramid-symboler som finns på de bebodda kontinenterna på samma sätt som man får poäng för bägare. Sen drar spelaren en ny bricka som mycket väl kan vara en epokbricka till, men i slutänden ska spelaren ha två brickor.

När man har dragit en viss mängd epokbrickor är spelet slut och den som har flest poäng vinner.

Något som man snart märker är att det inte bildas särskilt många kontinenter och att klossarna i en civilisation snabbt tar slut (och när de tar slut kan en spelare inte skaffa mer anhängare i den civilisationen). Civilisationer kan ju också ta slut, och då får man inte bilda nya innan någon gammal dött. Det ger en balans mellan att samarbeta på kontinenter/civilisationer och att bilda nya. Nu tog aldrig civilisationerna slut när jag testade med två spelare, men det kanske sker när man är fyra.

En irriterande detalj är att epokbrickorna är alldeles för många i förhållande till de vanliga brickorna. Man kan lätt råka dra två eller tre i rad efter ett drag, och det kan ge ganska abrupta slut på partiet eftersom det är över efter 6-8 epokbrickor (beroende på antal spelare). En husregel som kommer upp i rätt många kommentarer på Boardgamegeek är att bestämma att en spelare bara kan åstadkomma en "Epoch scoring round" och eventuella epokbrickor utöver den första blandas in i brickhögen igen.

Sammanfattat: Inte så krångligt att hålla isär de olika symbolerna som jag antagligen får det att låta, lite klent på två spelare, och stöder officiellt bara 2-4 spelare. Precis i överkant av det intervall på kartongstorlek man orkar dra med på konvent. Ändå fyra näsor, för det var kul.

Boardgamegeek har mindre osammanhängande recensioner.

08 maj 2008

LinCon 2008

Lincon ja. Åkte från Uppsala tidigt på morgonen 1:a maj. Plastpåsar överallt på Uppsalas gator. Fyllesvin.

Anlände torsdag middag. Hittade Linköpingsmaffian, Krille, LSW, Ulvtand, Illern och inte så fasligt många fler forumiter. Glest med rollspel.nu-folk alltså.

Spelade Condottiere med linköpingsmaffian, Gheos med Gud (även känd som Kalle) och Maffia med en bunte främlingar (kan eventuellt ha forumspottat Björn den Gode). Stabila spel. Gheos kräver nog tre eller fyra spelare för att komma till sin rätt, och jag är duktigt mycket risigare på live-maffia än på forumsmaffia. Utförligare recension av Gheos kommer någon gång.

Spelade Nostalgi och Supergänget. Också bra spel. Att man spelar besserwissrar som rättar varandra i tid och otid i Nostalgi passar mig utmärkt, och Supergänget är ju bara mysigt.

Guitar Hero är svårt. Dance Dance Revolution är jobbigt.

Köpte PHB/DMG till AD&D 2nd ed, Nostalgi och Gheos. Stabilt.

Levde på en hälsosam kost bestående av LinConburgare, glass och pannkakor. Visst kan man dissa burgarna för de smuliga bröden, men LinConmaten är ändå skyhögt bättre än micropizzan på de andra konventen jag varit på.

(Okej, de andra konventen utgörs av SSK och GothCon.)

Sov i Rydshallen. Rydshallen tänds automagiskt när någon går in. %&#"/! Undrar om någon åkte med bussen som skulle gå mellan den och konventet.

Söndag var redigt dött, som sista dagen är på de flesta konvent. Hade jag varit Linköpingsbo hade jag nog gått hem tidigt, men nu fick jag ju vänta på min bokade buss.

14 april 2008

101 in 1001: mars 2008

Blä. Var på GothCon i påskhelgen, betade av ett spel till där. Läste "Populärmusik från Vittula", men den stod inte i min bokhylla så det blir ingen pluspost i antal böcker.

Två konvent kvar på "besök fem konvent". Får se till att bestämma mig för om konvent i samma stad ska räknas. I så fall tar jag den punkten med LinCon 2008 och antagligen ett SSK i höst, vilket ju känns lite mesigt. Å andra sidan känner jag inte för att åka på småkonvent bara för att fylla ut en lista heller. RopeCon kan jag ju överväga ändå.

Nya tag i april. Ska väl fixa en bok åtminstone...

31 mars 2008

Viktig information

60% Geek



20



29%

27 mars 2008

Condottiere

Betyg: 4 näsor

Condottiere är ett spel där man ska erövra provinser på en spelplan. Erövrar gör man genom att lägga ut kort med soldater på så att man har flest soldater utspelate när alla har slutat lägga. Eftersom alla börjar med 10 kort (plus lika många som man har provinser) och inte får en ny hand förrän alla utom en person har slut på kort så blir det ett psykologiskt spel huruvida man ska lägga ut kort i den här rundan eller vänta tills nästa runda (då de andra spelarna förmodligen har färre kort än du).

Det här leder till att det blir ganska olika spel beroende på hur många spelare man är. Vid tre spelare kan man nästan aldrig lura de två andra att sitta kvar med få kort, för de slänger ju alla sina kort för att inte den tredje spelaren ska få en provins gratis. Vid sex spelare kan man istället sitta och hålla på sina kort ganska länge och bara ta de attraktiva provinserna när det blir strid om dem.

De attraktiva provinserna skiljer mellan spelare, eftersom man vinner när man lyckas erövra tre intilliggande provinser eller fem totalt (fyra och sex vid tre spelare). Problemet om man är sex spelare är att man ofta kommer till det läget att provinserna är slut, och då ska de som har flest provinser köra en runda med en helt ny hand. Vilket ju blir i stort sett slumpmässigt eftersom alla har lika många kort. Inte helt lyckat.

Med det sagt så är Condottiere en kul blandning av brädspel och kortspel, och relativt portabelt. Fyra näsor, så länge man inte är sex spelare.

GothCon var ett gott Con

Då var GothCon 2008 avbetat, och jag är tillräckligt klar i huvudet igen för att skriva ett par tre rader.

  • Kom lite sent på fredagen, det var ju just inget öppet tio på kvällen. Kunde kanske ha planerat att stanna längre på söndagen.
  • Tusan så krångligt det var att hitta. Först fick man gå till matsalsbyggnaden och se var saker låg, sen skulle man korsreferera salsnumret med en karta som icke satt uppe där. Hum. Och var affärerna låg såg jag inte uppmärkt någonstans, vilket är ganska B med tanke på att de allihop låg i en egen byggnad.
  • D&DXP var kul. Det var långvarigt så jag missade D&D Minis, men det överlever jag.
  • Condottiere var kul, ska skriva ett inlägg om det snart.
  • Pesten verkar ha gått. Halva irc-befolkningen inklusive undertecknad sitter och klagar på förkylning nu efteråt.

Och så fanns det trevliga nördar, förstås. Ingen nämnd, alla glömda.

10 mars 2008

101 in 1001: februari 2008

Skitbil igen. Jag har åtminstone läst Carrion Comfort av Dan Simmons. Okej bok, det blir en till under BookCrossing-posten.

Jag har börjat peta i listan med. Det finns en och annan punkt som inte är helt realistisk...


  • "Aquire a domain name (likely hellzon.nu)." - känns inte så aktuellt. Jag var i en nördfas när jag gjorde listan. Hellzon.nu skulle bara leda till den här bloggen ändå, och det känns inte värt att lägga tid och pengar på en domän för.
  • "Consider moving the blog from Blogger to a more open format" var "Move the blog...". Jag är inte säker här heller. Blogspot ger mig ett par GB lagringsutrymme för bilder på Picasa och funkar, men verkar ganska stängt kodmässigt. Wordpress är ännu mer stängt (man fick betala för att få ändra i css:en sist jag tittade). Ning ska ge mer tillgång till sidkoden har jag hört. Det dög åt NaBloPoMo-folket och borde väl duga åt mig. Men jag vet inte vad jag talar om innan jag lärt mig mer om CSS och undersökt Ning bättre, så lyssna inte på mig.
  • Det finns ett par punkter om att läsa och recensera böcker. Nu står det bara "läsa". Tycker jag att det finns något att säga om boken så skriver jag nåt, men att fylla bloggen med menlösa recensioner tycker jag inte ger något.
  • Recensera musik och rollspel ska jag fortfarande göra. Läst och lyssnat har jag ju redan gjort.
  • Spanska och latin skulle jag lära mig. Vad tänkte jag på? Nu finns det en punkt "Learn the basics of a fourth language." istället (utöver svenska, engelska och tyska). Den kanske jag tar i sommar (5p ryska) om jag inte får jobb.
  • "Ace an exam." har ju i stort sett skitit sig. Jag har just inga tentor kvar på apotekarprogrammet. Det får väl stå så får jag ligga i i sommar och försöka klara det då.


Sådär får det bli istället. Det är en "100 in 1001"-lista just nu, får försöka komma på en punkt till.

15 februari 2008

101 in 1001: januari 2008

Skitbil. Men en bok blev recenserad iallafall.

13 januari 2008

Stephen Lawhead - The Paradise War

(Ingen bild den här gången. Mitt exemplar har en stor Bookcrossing-lapp över omslaget.)

Betyg: 3 näsor

De brittiska studenterna Lewis Gillies och Simon Rawnson reser ut i obygden för att undersöka ryktet att en uroxe har dykt upp och stupat på ett fält. I den vevan undesöker de även ett röse, där Simon... försvinner.

Lewis åker hem igen, eftersom han antar att Simon har gömt sig för att spela ett spratt. Han är den rationelle av de två, men efterhand sker det mer och mer konstiga saker. Till slut får han hjälp av en gammal forskare i keltisk mytologi som kör tillbaka honom till röset för att undersöka saken. På vägen stannar de till hos en serbier som driver en hemlig restaurang enbart för inbjudna.

Så här långt var det lite Gaiman över det hela. Sedan kommer de till röset och Lewis kryper in i det och blir sänd till samma parallella värld som Simon har hamnat i. Sen blir det standardfantasy med termer från keltisk mytologi istället för författarens egenpåhittade språk. Simon har under de år som gått (på grund av att tiden går fortare i den parallella världen) blivit en krigare och smält in i samhället. Lewis blir skickad till krigarskola på grund av ett diplomatiskt felsteg och blir en rejäl krigare även han.

Sen extraknäcker han som bard medan Simon driver en konspiration med en prins för att ta makten från kungen. Lewis (Numera Llew) är alltså den sedvanlige räddaren som profetiorna har berättat om, osv osv...

Uppföljarna heter "The Silver Hand" och "The Endless Knot". Jag tror inte jag kommer att bry mig om att leta efter dem. Tre näsor, för en hygglig story och en världsbeskrivning som inte anstränger sig i onödan för att döpa om verklig mytologi utan istället använder den.